Lärande: november 2012

Hej :)

Idag fick jag ett trevligt mail av en kollega. I våras pratades vi vid om IKT. Nyfikenheten var stor på vad han kunde göra med sitt nya ämne nu till hösten. Ämnet som sådant är ganska sterilt och nästan lite tråkigt. Sjömanskap och en del om hur man tar över en vakt. Dvs en styrman som lämnar över ansvaret till nästa styrman. Det finns sidor upp och ner med guidelines och checklistor. Målet är att studenter skall förstå proceduren och hur viktig den är. Efter lite bollande av tankar, så började banorna gå mot....Varför inte låta studenterna spela in en egen film av en vaktavlösning.
Efter 100 olika anledningar att det inte går, redigering är inget ämne, alla har inte kamera osv osv. Bestämdes ändå att testa det nu till hösten.
Spontant har studenterna varit positiva till det. Här kommer nu ett exempel hur det blev! intressant att följa utvärderingen av alla studenter.

http://www.youtube.com/watch?v=jSCGfHaeNrw&list=UUz5eehKVrcIBQGVemxU0ciA&index=2&feature=plcp

Pedagogiskt ledarskap ( Elsebeth Jensen & Ole Löw) Elsebeth Jensen nämner på sid 57 att ledarskap är vår tids modeord och många tekniker går att kopiera rakt in i undervisningen. Genom hela boken återkommer temat med att vara närvarande och bekräftande, sätta gränser och skjuta fram mål. Detta är som sagt vanliga teman i de flesta ledarskapsutbildningar överallt. I tidigare yrkesliv var just ledarskap och personliga egenskaper i fokus när det gällde en anställd chefs personliga utveckling. Mer om detta i slutet. Louise, klass) beskriver på sid 57 vad är en bra lärare ” Det är en som både kan sätta oss på plats och lyssna på oss” I detta uttryck ligger det mest inom ledarskap. Vad är en bra chef? en som håller ordning i gruppen, som lyssnar på individen och får alla att sträva mot samma mål. Den definitionen går att få överallt. I skolans värld och mer praktiskt knyts på sid 58 an till Dewey och hand pedagogisk filosofi. Jag anser att detta nog är den viktigaste förståelsen inom ledarskapet. ”Den viktigaste slutsats vi kan dra av det som hittills sagts om utbildningsprocess, som äger rum vare sig vi vill det eller ej, är att vi måste vara uppmärksamma på att det enda sättet varpå vuxna medvetet kan styra den form av utbildning som unga får är att kontrollera den miljö som de handlar i och därför också tänker och känner i” Drar samma slutsats som författaren Jensen, vi kan kontrollera den fysiska miljön (byggnader och möbler) och den sociala miljön. Frågan är om en enskild lärare har möjlighet att påverka och kunskap om hur en bra pedagogisk fysisk miljö ser ut. Var nyligen på konferens på Högskolan i Vestfold, Norge. Där hade de verkligen lyckats! Efter fem minuter kände jag och några kollegor, här vill man studera  En blandning av luftig miljö, med runda former och färgval. Nytt och gammalt och små ställen för enskilda studiemiljöer. Enskild pedagogisk ledare kan påverka den sociala miljön, även om den delvis hänger i ihop med möjligheter skapade i fysisk miljö. Här skiljer Jensen mellan undervisningsmiljö och lärmiljö. Undervisningsmiljö är planeringen av lärandet. T.ex. typen av lärprocesser, upplägget av undervisning, böcker, studie mtrl etc. etc. Lärmiljö Innebär att ta ledarskapet i klassrummet och genomföra lärprocessen, skapa en aktiv lärmiljö och en didaktisk ram. Värt att poängtera här är just ordet didaktik. Många utanför skolans värld och elever blandar ihop begreppen didaktik och pedagogik. Självklart skall läraren vara duktig på bägge. Mads Hermansen bygger vidare i Kap 4 genom citatet ” Pedagogiskt ledarskap kan i korthet definieras som lärarens förmåga att skapa en positiv samarbetsinriktad och inkluderande kultur i klassen, att motivera eleverna till aktivt deltagande och att skapa arbetsro” Han visar genom hela sitt kapitel på att inkluderande och att möta elevens om individ är centralt. Lärarens är den som har störst betydelse för elevens inställning till skolan. Praktisk tillämpning innebär att vara mogen vuxen och stå stabilt själv, vid frågor eller kritik inte inta en barns naturliga försvarsställning och utnyttja sin auktoritet. Samtidigt förstå att barn just agerar på detta sätt ganska ofta vid kritik. Didaktisk praktik innebär feedback och feedforward. Sju faser i inlärning definieras. Förundran, analys av sammanhang, planering och överenskommelse, fördjupning, framställning, analys av sammanhang, utvärdering. En parallell är att ungefär samma faser med lite andra ord finns vid normalt projektarbete i industrin. Helle Jensen knyter av till skapandet av en bra miljö och nämner ordet FLOW. Detta skapades första gången av Amerikanska professor i organisation och ledarskap Fil.dr Mihaly Csikszentmihalyi. Tillståndet beskrivs utmärkt i en bok han har skrivit ihop med Fil.dr Susan Jackson ( Flow in sports). Här definieras nio dimensioner av Flow . Balans mellan utmaning och skicklighet, Handling och medvetande bilder ett sammanhang, Tydliga mål, Tydlig feedback, Fokus på det man håller på med, En känsla av kontroll, Förlust av osäkerhet, Tidförskjutning ( tiden bara försvinner), Autotelisk upplevelse( en upplevesle av att man själv utgör ändamålet). Detta är målet, få elever att komma i flow tillstånd. Många gör det nog redan idag framför dator inom spelvärlden. Personliga egenskaper får stort utrymme hos Helle Jensen . Här finner vi samma kärna som i all ledarskapsutbildning oavsett område. Självkännedom, förmedla auktoritet och autenticitet utan att ta tillflykt till auktoritära metoder. Det sista borde vara extra intressant i skolans värld där många är där utan egen vilja. Långt resonemang kan föras om att alla inte är av egen fri vilja på en arbetsplats. Vi kan dock med stor sannolikhet att tvånget att vara fysiskt närvarande och underkastad ett ledarskap är större inom skolan. Tyvärr konstateras här som i min inledning att arbeta med personlig utveckling inom ledarskapet och personliga aspekter, inte är någon tradition inom skolan.

Lärande

Sidor

tisdag 27 november 2012

MARKIS Konferens

IKT fungerar!!!

måndag 5 november 2012

Pedagogiskt ledarskap