Jämställdhet i skolan...........

Dags att skriva igen efter ett halvårs fokus på annat.

Sitter och småler och samtidigt lite trött/besviken på hur samhället ser ut idag 2013.
Var på dotterns avslutning i förskoleklass igår. Trevligt arrangemang med kaffe/tårta och sång av förskoleklass, ettor och tvåor.
Allt hölls i skolans lokaler istället för kyrkan, vilket måste anses vara ett måste 2013 i vårat moderna samhälle. Avslutning i religiös lokal måste anses diskriminerande. Detta oavsett vilka trosriktningar som finns på skolan. I mötet med samhället, blir det för det unga barnet en vi och dom linje mellan de som är i religiös lokal och de som inte är det.
Det är inte detta jag småler åt.

Istället är det jämställdhet och genusfrågan i dagens grundskola. Slående var när alla lärare och annan personal på skolan som förskoleklass till tvåor träffar i vardagen ( rektor, sköterska,bibliotek etc). Samtliga vuxna på scenen var av kvinnligt kön.
I vardagsdebatten höjs röster för kvotering inom olika sammanhang och nivåer. Optimalt är det en naturlig könsfördelning, då kompetens inte sitter i kön. När höjer vi föräldrar rösten för kvotering inom grundskola och de första åren som är så viktiga för våra barn???
Ur genusperspektiv sitter inte manliga och kvinnliga egenskaper i könet. Risken finns att genom denna ojämnlikhet inom grundskolan så präglar vi barnen socialt att sätta ihop yrken, egenskaper med kön. Hur skall vi då lyckas senare i livet bryta dessa kopplingar?
Nej dags att gå upp på barrikaderna och verka för könsneutral rekrytering på alla nivåer och i alla yrken. Inte minst under de första åren när vi skapar grunden för en unga individen. Både pojk och flickkön skulle må bra av att både kvinno och manskön ibland de vuxna i skolan.

Till sist.....kommentera gärna och säg att det bara är i denna skola det är så ojämnställt!

MARKIS Konferens

Sista arbetet med bidraget till konferensen är klart:)

Kommer Torsdag 29/11 2012 hålla ett anförande på MARKIS konferensen http://www.smc12.no/ på temat simulatorpedagogik.
En genomgång av hur vi använder simulatorn på chalmers ifrån ett pedagogiskt perspektiv. Koppla samman det vi gör med pedagogisk teori.

Följ presentationen på

IKT fungerar!!!

Hej :)

Idag fick jag ett trevligt mail av en kollega. I våras pratades vi vid om IKT. Nyfikenheten var stor på vad han kunde göra med sitt nya ämne nu till hösten. Ämnet som sådant är ganska sterilt och nästan lite tråkigt. Sjömanskap och en del om hur man tar över en vakt. Dvs en styrman som lämnar över ansvaret till nästa styrman. Det finns sidor upp och ner med guidelines och checklistor. Målet är att studenter skall förstå proceduren och hur viktig den är. Efter lite bollande av tankar, så började banorna gå mot....Varför inte låta studenterna spela in en egen film av en vaktavlösning.
Efter 100 olika anledningar att det inte går, redigering är inget ämne, alla har inte kamera osv osv. Bestämdes ändå att testa det nu till hösten.
Spontant har studenterna varit positiva till det. Här kommer nu ett exempel hur det blev! intressant att följa utvärderingen av alla studenter.



http://www.youtube.com/watch?v=jSCGfHaeNrw&list=UUz5eehKVrcIBQGVemxU0ciA&index=2&feature=plcp

Pedagogiskt ledarskap

Pedagogiskt ledarskap ( Elsebeth Jensen & Ole Löw) Elsebeth Jensen nämner på sid 57 att ledarskap är vår tids modeord och många tekniker går att kopiera rakt in i undervisningen. Genom hela boken återkommer temat med att vara närvarande och bekräftande, sätta gränser och skjuta fram mål. Detta är som sagt vanliga teman i de flesta ledarskapsutbildningar överallt. I tidigare yrkesliv var just ledarskap och personliga egenskaper i fokus när det gällde en anställd chefs personliga utveckling. Mer om detta i slutet. Louise, klass) beskriver på sid 57 vad är en bra lärare ” Det är en som både kan sätta oss på plats och lyssna på oss” I detta uttryck ligger det mest inom ledarskap. Vad är en bra chef? en som håller ordning i gruppen, som lyssnar på individen och får alla att sträva mot samma mål. Den definitionen går att få överallt. I skolans värld och mer praktiskt knyts på sid 58 an till Dewey och hand pedagogisk filosofi. Jag anser att detta nog är den viktigaste förståelsen inom ledarskapet. ”Den viktigaste slutsats vi kan dra av det som hittills sagts om utbildningsprocess, som äger rum vare sig vi vill det eller ej, är att vi måste vara uppmärksamma på att det enda sättet varpå vuxna medvetet kan styra den form av utbildning som unga får är att kontrollera den miljö som de handlar i och därför också tänker och känner i” Drar samma slutsats som författaren Jensen, vi kan kontrollera den fysiska miljön (byggnader och möbler) och den sociala miljön. Frågan är om en enskild lärare har möjlighet att påverka och kunskap om hur en bra pedagogisk fysisk miljö ser ut. Var nyligen på konferens på Högskolan i Vestfold, Norge. Där hade de verkligen lyckats! Efter fem minuter kände jag och några kollegor, här vill man studera  En blandning av luftig miljö, med runda former och färgval. Nytt och gammalt och små ställen för enskilda studiemiljöer. Enskild pedagogisk ledare kan påverka den sociala miljön, även om den delvis hänger i ihop med möjligheter skapade i fysisk miljö. Här skiljer Jensen mellan undervisningsmiljö och lärmiljö. Undervisningsmiljö är planeringen av lärandet. T.ex. typen av lärprocesser, upplägget av undervisning, böcker, studie mtrl etc. etc. Lärmiljö Innebär att ta ledarskapet i klassrummet och genomföra lärprocessen, skapa en aktiv lärmiljö och en didaktisk ram. Värt att poängtera här är just ordet didaktik. Många utanför skolans värld och elever blandar ihop begreppen didaktik och pedagogik. Självklart skall läraren vara duktig på bägge. Mads Hermansen bygger vidare i Kap 4 genom citatet ” Pedagogiskt ledarskap kan i korthet definieras som lärarens förmåga att skapa en positiv samarbetsinriktad och inkluderande kultur i klassen, att motivera eleverna till aktivt deltagande och att skapa arbetsro” Han visar genom hela sitt kapitel på att inkluderande och att möta elevens om individ är centralt. Lärarens är den som har störst betydelse för elevens inställning till skolan. Praktisk tillämpning innebär att vara mogen vuxen och stå stabilt själv, vid frågor eller kritik inte inta en barns naturliga försvarsställning och utnyttja sin auktoritet. Samtidigt förstå att barn just agerar på detta sätt ganska ofta vid kritik. Didaktisk praktik innebär feedback och feedforward. Sju faser i inlärning definieras. Förundran, analys av sammanhang, planering och överenskommelse, fördjupning, framställning, analys av sammanhang, utvärdering. En parallell är att ungefär samma faser med lite andra ord finns vid normalt projektarbete i industrin. Helle Jensen knyter av till skapandet av en bra miljö och nämner ordet FLOW. Detta skapades första gången av Amerikanska professor i organisation och ledarskap Fil.dr Mihaly Csikszentmihalyi. Tillståndet beskrivs utmärkt i en bok han har skrivit ihop med Fil.dr Susan Jackson ( Flow in sports). Här definieras nio dimensioner av Flow . Balans mellan utmaning och skicklighet, Handling och medvetande bilder ett sammanhang, Tydliga mål, Tydlig feedback, Fokus på det man håller på med, En känsla av kontroll, Förlust av osäkerhet, Tidförskjutning ( tiden bara försvinner), Autotelisk upplevelse( en upplevesle av att man själv utgör ändamålet). Detta är målet, få elever att komma i flow tillstånd. Många gör det nog redan idag framför dator inom spelvärlden. Personliga egenskaper får stort utrymme hos Helle Jensen . Här finner vi samma kärna som i all ledarskapsutbildning oavsett område. Självkännedom, förmedla auktoritet och autenticitet utan att ta tillflykt till auktoritära metoder. Det sista borde vara extra intressant i skolans värld där många är där utan egen vilja. Långt resonemang kan föras om att alla inte är av egen fri vilja på en arbetsplats. Vi kan dock med stor sannolikhet att tvånget att vara fysiskt närvarande och underkastad ett ledarskap är större inom skolan. Tyvärr konstateras här som i min inledning att arbeta med personlig utveckling inom ledarskapet och personliga aspekter, inte är någon tradition inom skolan.

Kroppens muskelminne

Kroppens förmåga att lagra en rörelse så att ingen tanke behövs. Jag har tittat runt på nätet på icke vetenskapliga sidor och det pratas om muskelminne, reflexer och naturlig rörelse. Har muskler ett minne? Dessa kött och blodrika delar av kroppen som kan dra sig samman och skapa kraft? Reflexer används för att skydda oss människor ifrån någon fara och beteendet sitter någonstans innan hjärnan. T.ex vet vi alla vad vi gör om vi sätter handen på något för varmt. Vi drar bort den utan att tänka och mycket snabbare än om impulsen skulle passera hjärnan. Här är jag ute efter en helt annan typ av rörelse. Golfsvingen eller för den delen roddrörelse som kändes så bra idag. Svingen är ingen reflex och musklerna för sig själv har inget minne. Ändå blir det bäst när man inte tänker på det...En naturlig rörelse med start och slut som vara utförs. När det bara sker känns det rätt och blir en väldigt bra bollträff. Hur lär vi oss denna rörelse och hur glömmer vi den felaktiga som uppstår??? Tillbaka till pedagogik och motivatorer för inlärning. Ett skönt slag och vi känner lycka och går direkt vidare till nästa slag. Ett dåligt slag,kanske ner i vatten, vi får en negativ upplevelse och tänker på det i flera minuter. Tyvärr lagras denna händelse lite lättare i minnet. Helt enkelt för att den ger en större stimulans av hjärnan. När sedan svingen skall göras nästa gång utan att tänka.......den starkaste lagrade rörelsen av de du vill utföra utförs. Tror alla golfare har sina favoritklubbor och inte minst favorithål som alltid går bra, när samma slag på ett annat hål oftast går dåligt. Lysegården har ett hål 2 som är ganska smalt, ändå landar jag nästan alltid ok på fairway eller strax i kanten. hål 18 med en bred fairway och vatten till höger....8/10 ggr i röda sidovattnet.. Samma klubba, samma uppställning olika lagrade minnen..... Hur förändras lagrade rörelseminnet, kan vi komma ihåg gammalt ? Rodden fanns för tio-femton år sedan i mitt liv, då på helt ok nivå. I januari började jag ro hemma genom köp av en helt egen fin concept 2 maskin. 350000m senare och bra intervall träning börjar roddrörelsen kännas naturlig igen. Borta är känslan ifrån januari med guppande ben, ingen synkning mellan muskler och mest armdrag. Inte minst känns det rätt i benen nu. Någonstans fanns den gamla rörelseminnet med och varje drag blev en sökning efter den känslan. Nu är den där och dagens testresultat var över förväntan. 5*500m med 2min vila mellan på snitttiden 1,40,3. 1,39,4 hade jag som 25 åring. Då skall vi tänka på Lassi Karonen som ror 5000m i sträck med snitttiden 1,30.4......... Blir skoj att titta på OS!!!

Lärande om vad kroppen kan

Hej, Full av eufori efter dagens träning kommer här en helt ny sida av bloggen som skall fokusera på koppling träning och lärande. Efter många turer fram och tillbaka är jag nu på väg mot att göra en halv Iron man på Tjörn 1sep i år. Hur lär sig kroppen klara av en sådan påfrestning.För mig började allt 1999 se foto ifrån gbg-varvet. Då nästan 25 och i bra form

2009 nere på Garda sjön och en regatta för Melges 24 var verkligheten en helt annan. Tio år och nästan 20kg.Dålig knä och början till diabetes. Ett knä var det som stoppade löpningen och annan motion. Bra kontakt med vårdcentral och en riktigt bra läkare så börjades det satsas mot stora målet GBG-varv genom deltagande på F & S gympapass. Shit vad jobbigt det var och samtidigt ett uppvaknande. Snabbspola lite fram och det gav en grund och sakta började löpning fungera 5km, 7km, 9km, 12km och varvet klarades galant 13s ifrån 2 timmar, en bit långsammare än 1999 med 1.33.48. Kroppen hade börjat lära sig löpa . Nu 2012 är det dags för en Halv iron man. 1900m sim 9mil cykel och 21km löpning. Hur lär man kroppen klara av detta??? Teknik och åter teknik, kombinerad med konsten att ta åt sig energi under fysisk aktivitet. Svårt är det för en amatör på hobbybasis att lära sig teknik ifrån de bästa. Koppla möjligheter till IKT, ja även om detta är praktisk fysisk aktivitet finns möjligheter. Simning är den där jag har sämst teknik, gogglat runt och hittat allt ifrån östtyska filmer till vattenstudier ifrån australien. Testade den teoretiska kunskapen idag under passet. Sänkning ifrån 30 till 26 minuter på 950m samtidigt inte lika trött. Häftiga var kroppens reaktion när det bara kände lätt och man fick fart. Avslutar dagen med dagens träning, ett kvarts iron man ( livets andra triathlon, första på gymnasiet)som slutade i grym eufori. 950m sim 26min, 4.5mil cykel 1,38 1mil löpning 56m + 15min omklädning.

Läsplattor i undervisning

Hur påverkar läsplattor själva pedagogiska modellen i klassrummet? Funderar på just detta och skrev om det i sista uppsatsen i en pedagogikkurs. All forskning verkar vara ganska entydig på detta omådet, ny teknik ger nya möjligheter och nya pedagogiska modeller. Ifrån en passiv lyssnar roll till en aktiv deltagare roll, det är vad som väntar studenterna i morgon. Bra eller dåligt? Blir helt klart lite jobbigare att vara på lektioner om man måste vara aktiv och inte kan sitta längst bak och sova med kepsen över huvudet. Vänd på det, om man inte är aktiv, varför är man där då??? För förvaring av bar och ungdomar? är det skolan roll? Tyvärr är det nog så i många fall i grundskolan....utan att säga för mycket har nog skolan den rollen i samhället också, vid sidan om att förebereda barnet för livet! Hru blir man aktiv för att man får en läsplatta i handen? inte alls om inte pedagogiken förändras är ett resultat ifrån min undersökning. Om pedagogiken förändras och man blandar linjär kunskapsförmedling ( powerpoint etc etc) med övningar, diskussioner. Då får vi aktiva studenter som når bättre resultat på både prov och hemuppgifter. Klassrumsmiljön förändras och mer student - student lärande förekommer. Inte helt tydligt är om ej hägljuda, allt ljus på mig, studenter kommer fram i diskussionen på ett bättre sätt. Kan vara så om t.ex under lektionstid, svar på en uppgift skickas in till läraren och sedan sker gemensam diskussion och lösning utifrån denna på tavlan. Blir full av energi och vill testa detta nu!!! inte minst i smågrupper och simulatorövningar! Får se när arbetsgivaren hänger på tåget........ Slutsatsen i min rapport, när den är godkänd publicerar jag hela här. 5. Diskussion Det framgår tydligt av både intervju och teorikapitel nya möjligheter för en aktiv undervisningsmiljö på föreläsningar. Nya tekniska hjälpmedel skapar ett större engagemang hos alla studenter oavsett ålder och förbättrar deras resultat. I undersökningen framkommer att läsplattor kan bidra till en annan typ av lärande och aktivitet hos studenterna som är önskvärd inom många ämnen. Möjligheten att växla mellan presentationer och verkliga exempel är en möjlighet. Läsplattor måste dock komma med ett nytt lektionsupplägg som tar tillvara på just dessa möjligheter. 6. Slutsatser Läsplattor med förändrat pedagogiskt upplägg bidrar till en annan lärostil. Mer av assilimativt och ackommodativt lärande än kumulativt och assilimativt.