MARKIS Konferens

Sista arbetet med bidraget till konferensen är klart:)

Kommer Torsdag 29/11 2012 hålla ett anförande på MARKIS konferensen http://www.smc12.no/ på temat simulatorpedagogik.
En genomgång av hur vi använder simulatorn på chalmers ifrån ett pedagogiskt perspektiv. Koppla samman det vi gör med pedagogisk teori.

Följ presentationen på

IKT fungerar!!!

Hej :)

Idag fick jag ett trevligt mail av en kollega. I våras pratades vi vid om IKT. Nyfikenheten var stor på vad han kunde göra med sitt nya ämne nu till hösten. Ämnet som sådant är ganska sterilt och nästan lite tråkigt. Sjömanskap och en del om hur man tar över en vakt. Dvs en styrman som lämnar över ansvaret till nästa styrman. Det finns sidor upp och ner med guidelines och checklistor. Målet är att studenter skall förstå proceduren och hur viktig den är. Efter lite bollande av tankar, så började banorna gå mot....Varför inte låta studenterna spela in en egen film av en vaktavlösning.
Efter 100 olika anledningar att det inte går, redigering är inget ämne, alla har inte kamera osv osv. Bestämdes ändå att testa det nu till hösten.
Spontant har studenterna varit positiva till det. Här kommer nu ett exempel hur det blev! intressant att följa utvärderingen av alla studenter.



http://www.youtube.com/watch?v=jSCGfHaeNrw&list=UUz5eehKVrcIBQGVemxU0ciA&index=2&feature=plcp

Pedagogiskt ledarskap

Pedagogiskt ledarskap ( Elsebeth Jensen & Ole Löw) Elsebeth Jensen nämner på sid 57 att ledarskap är vår tids modeord och många tekniker går att kopiera rakt in i undervisningen. Genom hela boken återkommer temat med att vara närvarande och bekräftande, sätta gränser och skjuta fram mål. Detta är som sagt vanliga teman i de flesta ledarskapsutbildningar överallt. I tidigare yrkesliv var just ledarskap och personliga egenskaper i fokus när det gällde en anställd chefs personliga utveckling. Mer om detta i slutet. Louise, klass) beskriver på sid 57 vad är en bra lärare ” Det är en som både kan sätta oss på plats och lyssna på oss” I detta uttryck ligger det mest inom ledarskap. Vad är en bra chef? en som håller ordning i gruppen, som lyssnar på individen och får alla att sträva mot samma mål. Den definitionen går att få överallt. I skolans värld och mer praktiskt knyts på sid 58 an till Dewey och hand pedagogisk filosofi. Jag anser att detta nog är den viktigaste förståelsen inom ledarskapet. ”Den viktigaste slutsats vi kan dra av det som hittills sagts om utbildningsprocess, som äger rum vare sig vi vill det eller ej, är att vi måste vara uppmärksamma på att det enda sättet varpå vuxna medvetet kan styra den form av utbildning som unga får är att kontrollera den miljö som de handlar i och därför också tänker och känner i” Drar samma slutsats som författaren Jensen, vi kan kontrollera den fysiska miljön (byggnader och möbler) och den sociala miljön. Frågan är om en enskild lärare har möjlighet att påverka och kunskap om hur en bra pedagogisk fysisk miljö ser ut. Var nyligen på konferens på Högskolan i Vestfold, Norge. Där hade de verkligen lyckats! Efter fem minuter kände jag och några kollegor, här vill man studera  En blandning av luftig miljö, med runda former och färgval. Nytt och gammalt och små ställen för enskilda studiemiljöer. Enskild pedagogisk ledare kan påverka den sociala miljön, även om den delvis hänger i ihop med möjligheter skapade i fysisk miljö. Här skiljer Jensen mellan undervisningsmiljö och lärmiljö. Undervisningsmiljö är planeringen av lärandet. T.ex. typen av lärprocesser, upplägget av undervisning, böcker, studie mtrl etc. etc. Lärmiljö Innebär att ta ledarskapet i klassrummet och genomföra lärprocessen, skapa en aktiv lärmiljö och en didaktisk ram. Värt att poängtera här är just ordet didaktik. Många utanför skolans värld och elever blandar ihop begreppen didaktik och pedagogik. Självklart skall läraren vara duktig på bägge. Mads Hermansen bygger vidare i Kap 4 genom citatet ” Pedagogiskt ledarskap kan i korthet definieras som lärarens förmåga att skapa en positiv samarbetsinriktad och inkluderande kultur i klassen, att motivera eleverna till aktivt deltagande och att skapa arbetsro” Han visar genom hela sitt kapitel på att inkluderande och att möta elevens om individ är centralt. Lärarens är den som har störst betydelse för elevens inställning till skolan. Praktisk tillämpning innebär att vara mogen vuxen och stå stabilt själv, vid frågor eller kritik inte inta en barns naturliga försvarsställning och utnyttja sin auktoritet. Samtidigt förstå att barn just agerar på detta sätt ganska ofta vid kritik. Didaktisk praktik innebär feedback och feedforward. Sju faser i inlärning definieras. Förundran, analys av sammanhang, planering och överenskommelse, fördjupning, framställning, analys av sammanhang, utvärdering. En parallell är att ungefär samma faser med lite andra ord finns vid normalt projektarbete i industrin. Helle Jensen knyter av till skapandet av en bra miljö och nämner ordet FLOW. Detta skapades första gången av Amerikanska professor i organisation och ledarskap Fil.dr Mihaly Csikszentmihalyi. Tillståndet beskrivs utmärkt i en bok han har skrivit ihop med Fil.dr Susan Jackson ( Flow in sports). Här definieras nio dimensioner av Flow . Balans mellan utmaning och skicklighet, Handling och medvetande bilder ett sammanhang, Tydliga mål, Tydlig feedback, Fokus på det man håller på med, En känsla av kontroll, Förlust av osäkerhet, Tidförskjutning ( tiden bara försvinner), Autotelisk upplevelse( en upplevesle av att man själv utgör ändamålet). Detta är målet, få elever att komma i flow tillstånd. Många gör det nog redan idag framför dator inom spelvärlden. Personliga egenskaper får stort utrymme hos Helle Jensen . Här finner vi samma kärna som i all ledarskapsutbildning oavsett område. Självkännedom, förmedla auktoritet och autenticitet utan att ta tillflykt till auktoritära metoder. Det sista borde vara extra intressant i skolans värld där många är där utan egen vilja. Långt resonemang kan föras om att alla inte är av egen fri vilja på en arbetsplats. Vi kan dock med stor sannolikhet att tvånget att vara fysiskt närvarande och underkastad ett ledarskap är större inom skolan. Tyvärr konstateras här som i min inledning att arbeta med personlig utveckling inom ledarskapet och personliga aspekter, inte är någon tradition inom skolan.

Kroppens muskelminne

Kroppens förmåga att lagra en rörelse så att ingen tanke behövs. Jag har tittat runt på nätet på icke vetenskapliga sidor och det pratas om muskelminne, reflexer och naturlig rörelse. Har muskler ett minne? Dessa kött och blodrika delar av kroppen som kan dra sig samman och skapa kraft? Reflexer används för att skydda oss människor ifrån någon fara och beteendet sitter någonstans innan hjärnan. T.ex vet vi alla vad vi gör om vi sätter handen på något för varmt. Vi drar bort den utan att tänka och mycket snabbare än om impulsen skulle passera hjärnan. Här är jag ute efter en helt annan typ av rörelse. Golfsvingen eller för den delen roddrörelse som kändes så bra idag. Svingen är ingen reflex och musklerna för sig själv har inget minne. Ändå blir det bäst när man inte tänker på det...En naturlig rörelse med start och slut som vara utförs. När det bara sker känns det rätt och blir en väldigt bra bollträff. Hur lär vi oss denna rörelse och hur glömmer vi den felaktiga som uppstår??? Tillbaka till pedagogik och motivatorer för inlärning. Ett skönt slag och vi känner lycka och går direkt vidare till nästa slag. Ett dåligt slag,kanske ner i vatten, vi får en negativ upplevelse och tänker på det i flera minuter. Tyvärr lagras denna händelse lite lättare i minnet. Helt enkelt för att den ger en större stimulans av hjärnan. När sedan svingen skall göras nästa gång utan att tänka.......den starkaste lagrade rörelsen av de du vill utföra utförs. Tror alla golfare har sina favoritklubbor och inte minst favorithål som alltid går bra, när samma slag på ett annat hål oftast går dåligt. Lysegården har ett hål 2 som är ganska smalt, ändå landar jag nästan alltid ok på fairway eller strax i kanten. hål 18 med en bred fairway och vatten till höger....8/10 ggr i röda sidovattnet.. Samma klubba, samma uppställning olika lagrade minnen..... Hur förändras lagrade rörelseminnet, kan vi komma ihåg gammalt ? Rodden fanns för tio-femton år sedan i mitt liv, då på helt ok nivå. I januari började jag ro hemma genom köp av en helt egen fin concept 2 maskin. 350000m senare och bra intervall träning börjar roddrörelsen kännas naturlig igen. Borta är känslan ifrån januari med guppande ben, ingen synkning mellan muskler och mest armdrag. Inte minst känns det rätt i benen nu. Någonstans fanns den gamla rörelseminnet med och varje drag blev en sökning efter den känslan. Nu är den där och dagens testresultat var över förväntan. 5*500m med 2min vila mellan på snitttiden 1,40,3. 1,39,4 hade jag som 25 åring. Då skall vi tänka på Lassi Karonen som ror 5000m i sträck med snitttiden 1,30.4......... Blir skoj att titta på OS!!!

Lärande om vad kroppen kan

Hej, Full av eufori efter dagens träning kommer här en helt ny sida av bloggen som skall fokusera på koppling träning och lärande. Efter många turer fram och tillbaka är jag nu på väg mot att göra en halv Iron man på Tjörn 1sep i år. Hur lär sig kroppen klara av en sådan påfrestning.För mig började allt 1999 se foto ifrån gbg-varvet. Då nästan 25 och i bra form

2009 nere på Garda sjön och en regatta för Melges 24 var verkligheten en helt annan. Tio år och nästan 20kg.Dålig knä och början till diabetes. Ett knä var det som stoppade löpningen och annan motion. Bra kontakt med vårdcentral och en riktigt bra läkare så börjades det satsas mot stora målet GBG-varv genom deltagande på F & S gympapass. Shit vad jobbigt det var och samtidigt ett uppvaknande. Snabbspola lite fram och det gav en grund och sakta började löpning fungera 5km, 7km, 9km, 12km och varvet klarades galant 13s ifrån 2 timmar, en bit långsammare än 1999 med 1.33.48. Kroppen hade börjat lära sig löpa . Nu 2012 är det dags för en Halv iron man. 1900m sim 9mil cykel och 21km löpning. Hur lär man kroppen klara av detta??? Teknik och åter teknik, kombinerad med konsten att ta åt sig energi under fysisk aktivitet. Svårt är det för en amatör på hobbybasis att lära sig teknik ifrån de bästa. Koppla möjligheter till IKT, ja även om detta är praktisk fysisk aktivitet finns möjligheter. Simning är den där jag har sämst teknik, gogglat runt och hittat allt ifrån östtyska filmer till vattenstudier ifrån australien. Testade den teoretiska kunskapen idag under passet. Sänkning ifrån 30 till 26 minuter på 950m samtidigt inte lika trött. Häftiga var kroppens reaktion när det bara kände lätt och man fick fart. Avslutar dagen med dagens träning, ett kvarts iron man ( livets andra triathlon, första på gymnasiet)som slutade i grym eufori. 950m sim 26min, 4.5mil cykel 1,38 1mil löpning 56m + 15min omklädning.

Läsplattor i undervisning

Hur påverkar läsplattor själva pedagogiska modellen i klassrummet? Funderar på just detta och skrev om det i sista uppsatsen i en pedagogikkurs. All forskning verkar vara ganska entydig på detta omådet, ny teknik ger nya möjligheter och nya pedagogiska modeller. Ifrån en passiv lyssnar roll till en aktiv deltagare roll, det är vad som väntar studenterna i morgon. Bra eller dåligt? Blir helt klart lite jobbigare att vara på lektioner om man måste vara aktiv och inte kan sitta längst bak och sova med kepsen över huvudet. Vänd på det, om man inte är aktiv, varför är man där då??? För förvaring av bar och ungdomar? är det skolan roll? Tyvärr är det nog så i många fall i grundskolan....utan att säga för mycket har nog skolan den rollen i samhället också, vid sidan om att förebereda barnet för livet! Hru blir man aktiv för att man får en läsplatta i handen? inte alls om inte pedagogiken förändras är ett resultat ifrån min undersökning. Om pedagogiken förändras och man blandar linjär kunskapsförmedling ( powerpoint etc etc) med övningar, diskussioner. Då får vi aktiva studenter som når bättre resultat på både prov och hemuppgifter. Klassrumsmiljön förändras och mer student - student lärande förekommer. Inte helt tydligt är om ej hägljuda, allt ljus på mig, studenter kommer fram i diskussionen på ett bättre sätt. Kan vara så om t.ex under lektionstid, svar på en uppgift skickas in till läraren och sedan sker gemensam diskussion och lösning utifrån denna på tavlan. Blir full av energi och vill testa detta nu!!! inte minst i smågrupper och simulatorövningar! Får se när arbetsgivaren hänger på tåget........ Slutsatsen i min rapport, när den är godkänd publicerar jag hela här. 5. Diskussion Det framgår tydligt av både intervju och teorikapitel nya möjligheter för en aktiv undervisningsmiljö på föreläsningar. Nya tekniska hjälpmedel skapar ett större engagemang hos alla studenter oavsett ålder och förbättrar deras resultat. I undersökningen framkommer att läsplattor kan bidra till en annan typ av lärande och aktivitet hos studenterna som är önskvärd inom många ämnen. Möjligheten att växla mellan presentationer och verkliga exempel är en möjlighet. Läsplattor måste dock komma med ett nytt lektionsupplägg som tar tillvara på just dessa möjligheter. 6. Slutsatser Läsplattor med förändrat pedagogiskt upplägg bidrar till en annan lärostil. Mer av assilimativt och ackommodativt lärande än kumulativt och assilimativt.

Skithus pedagogik

Olika lärtyper, kallar detta även för skithus pedagogik..... Knud Illeris beskriver på ett utmärkt sätt olika typer av lärande, något som jag har funderat på tidigare och haft en strategi för. I vardagliga diskussioner har jag kallat det skithus pedagogik. Till lite finare orden och de "rätta" orden. Kumulativt lärande = mekaniskt lärande, att lära sig något för att kunna använda under en given situation. Situationen skapar ett mentalt mönster i hjärnan som gör att vi kommer ihåg denna kunskap vid exakt rätt tillfälle. Typer av kumulativt lärande är glosor, ramsor etc etc Assimilativt lärande är den vanligaste typen av lärande i vardagen. Sinnesintryck och ny kunskap införlivas och anpassas till redan befintlig kunskap och mentala scheman i hjärnan. Kom ihåg regel för att koppla ihop olika typer av kumulativt lärande är ett exempel. Matematik där man lär matematik som bara kopplas till just ämnet matematik är assimilativt. Ackommodativt lärande innebär att vi skapar nya mentala scheman med nya upplevelser och kunskaper. Matematik kunskapen ligger inte längre knuten till ämnet matematik, utan finns där och kan användas inom många olika ämnen som fysik. Två personer kan kunna samma sak t.ex räta linjens ekvation. En kan bara använda ( komma ihåg) den när vi räknar matematik. Andra personen ser tabellvärden och förstår att här kan jag använda räta linjens kunskap för att interpolera fram mellanvärden i tabellen. Kan bägge då räta linjens kunskap???JA och NEJ säger jag... Transformativt lärande svåraste och jobbigaste formen av lärande. En personlighetsföränding krävs... ändrar helt inställning till något, förstår det på ett helt nytt sätt och agerar utifrån det utan att tänka på det. Ny kunskap värderas utifrån denna nya värdegrund. Tänk att någon har lärt sig jämlikhet och agerar utifrån den kunskapen på ackommodativ nivå i sitt yrkesliv och privatliv. Kan sociala regler och tillämpa på ett brett plan och i nya situationer. Personen som lärt sig kunskapen assimilativt kan tillämpa det t.ex när det gäller yrkessituation, men brister när det kommer nya annorlunda situationer. Tranformativt lärande innebär att personen inte tänker på det, bara agerar utifrån sin egen värdegrund och det blir "rätt" i alla situationer. Varför är detta viktigt att ha med sig vid utbildning ??? Jo läromålet måste kopplas till en typ av lärande för att få önskad effekt. Utbildning i jämlikhet på en arbetsplats som bygger på assimilativa läroprocesser.........leder till.....ja se ovan, ackommodativt lärande leder till.....tranformativt lärande leder till.................fundera vidare på om en broschyr om jämlikhet och skriva på en policy förändrar något på en arbetsplats. SKITHUS PEDAGOGIK var dagens ord.... Vad säger Ei saa peittää dig ? Tänkte du på toaletter i idrottshall och värme element ? Om jag ber dig prata finska säger du ? yksi , kaksi , kolme eller kanske vetsa eller niven. Varför tänkte du inte Ei saa peittää som är den enda riktiga meningen du troligen kan ??? Tråkiga stunden på toaletten ger en motivation till lärande, kopplingen som lärande gör är till elementet och den situation lagras i mentala schemat.......... Du är just lärt något kumulativt ;)

Min pedagogiska grundsyn

Kopplat till tidigare inlägg kommer här min pedagogiska grundsyn direkt ifrån uppsatsen.
"Min pedagogiska grundsyn bygger till stora delar på Dewey tankar och pragmatismen. Personligheten hos läraren är avgörande för synsättet och resultatet av undervisningen. Tidigare personlighetstest har gett mig resultatet ESTP enligt Jung index. I en beskrivande bok om Jung index (Ringstad, 2002) sid 36-37 går att läsa: Pragmatisk, tolerant, ser situationer som de är, gillar att testa idéer i verkligheten, lever i nuet. Detta gör mig ännu mer övertygad om min bas inom pedagogiken.
Min Ontologi: Här och nu är nuet, morgondagen ser annorlunda ut.
Epistemologi: Vi lär genom att ställas inför nya problem och frågeställningar. Dessa reflekterar vi över med den kunskap vi har sedan tidigare och bildar ny kunskap. Att våga testa och experimentera är att lära sig ny kunskap. En lyckad tanke ger ny kunskap, en misslyckad tanke ger också ny kunskap.
Etik: Det finns bara individer. Varje individ har sitt eget ansvar att förhålla sig till sig själv och omgivningen på ett sätt som är etiskt riktigt. Att analysera en handling avsikt och konsekvens för jaget, och omgivningen ger ledning till ett bra agerande.
Människosyn: Människan är en fri individ med egna behov och förutsättningar. Alla är delaktiga i samhället som är till för allas bästa. Genom interaktion lär sig människan fungera i ett socialt sammanhang. På frågan om genus kontra individ, tror och hoppas jag att med stöd av IKT går det att få till mer individbaserat lärande som passar fler. Egidus (Egidius, 2009)sid 201 skriver just detta att IKT kan medföra mer individbaserat lärande. Unikt i Sverige är att man i e-lärande tillämpar konstruktivismens syn på kunskap.
Läroplan/metod: Morgondagen är föränderlig. Lära sig lösa problem, förändra och reflektera över sin egen kunskap. Reflektivt tänkande för att ta in nya händelser i sin kunskapsbank. Metoder i min undervisning är PBL och CASE vilket jag använder i stor utsträckning redan idag.

Avslutningsvis vill jag citera John Dewey ifrån mitt Pedagogiska Credo.angående en lärare: ”Jag tror att uppgiften att på detta sätt ge form år mänsklig förmåga och anpassa den till allmänhetens tjänst är en stor konst. Den kallar de bästa artisterna till sin tjänst. Ingen skarpsinnighet, medkänsla, takt, handlingskraft är för stor för en sådan uppgift” (Dewey, 2004"

Pedagogisk grundsyn

Vad bör en pedagogisk grundsyn innehålla?

Christer Stensmo skriver om det här i pedagogisk filosofi.
Ontologi, Epistemologi, Etik, Människosyn, Samhällsyn är några viktiga delar.

som examination i en pedagogikkurs skulle jag beskriva min grundsyn och koppla till litteraturen på området. Direkt tänkte jag på en ledarskapsutvecklings program jag deltog i 2008. För övrigt ibland den bästa utveckling/kurs jag har gått. Sök gärna upp Erik Hauge Dinamo consulting.
Kontentan av kursen var att lära känna sig själv. Styrka/svagheter och vad som är din naturliga ledarstil. Överfört till lärande och pedagogiken blir det , din naturliga presentationstil (föreläsning ppt/tavla. stödord/hela texter etc etc) och styrka/svagheter inom olika pedagogikmetoder. Finns mycket inom detta område att utveckla tror jag.
Vem tar stafettpinnen för en "högre lärareutbildning" mao en lärareutveckling på management nivå!!!

Genus pedagogik

Är det någon del inom pedagogiken, som är kontroversiell och laddad med många känslor och egna värderingar, så är det frågor om genus.
lätt är att försöka koppla ihop genus och intelligens. Skönt att forskning på området visar att det inte finns några genus skillnader här. Stora individuella skillnader finns dock beroende på vad man ser som intelligens.
Överraskande så har flickor och pojkar samma förmåga visar forskningen. Intressant är att vi har lite olika förmågor. Flickor tenderar att bli brett analytiska, medan pojkar blir specialiserade på smalare områden. Vidare utvecklar flickor oftare sociala nätverk.I relation till lärare betonar flickor den personliga relation ( lära känna och förstå) och blir ofta ”hjälplärare” och sätter andras behov före sitt egna. Pojkar betonar sociala positioner och sitt eget lärande.

Ett väl debatterat ämne är sär- eller samundervisning. Finns olika argument för bägge och feminist förespråkare har förespråkat flickskolor där flickor skulle få ta plats i sociala rummet.
Nu är studierna lite åldriga och jag tror att idag finns inte samma gamla problem att pojkar tar all plats i sociala rummet. Framtiden och e-learning blir en jämställdhetsreform.
Faktiskt mycket mer än så, för ser vi individen och inte ett kön. Öppnas här möjligheter för alla individer att mötas på samma spelplan. Så var det inte när jag gick i en fysisk skolmiljö, vi som var "sportkillar" fick ta plats på andras bekostnad................

Uppsats i Skola, Kunskap och makt

Snart klar med uppsatsen i pedagogikkurs 2.
delar med mig av slutsatsen som den ser i version 1.

I dagens samhälle råder ett nära samband mellan kunskap och makt. Synen på vad som är sann kunskap och viktig kunskap blir en maktfaktor inom samhället. De grupper som äger denna agenda och kan sätta normen har makten över skolan. I rådande industrisamhälle är det företrädare för industrins behov som äger denna agenda. Skolan har skapats utifrån detta och då blir resultatet de fem maktbegrepp som Persson (Persson, 2003) beskriver inom dagens skola. Personligen ser jag här främst industrins behov av att frigöra föräldrar för lönearbete och att sortera och rangordna ungdomar som väldigt framträdande. För individer som inte följer normen blir detta ett förtryck på många olika fronter där jag tyvärr tror att många pedagoger bidrar till dålig självkänsla som i sin värsta form blir en självupplevd, självuppfylld profetia om att inte kunna, vara dum och värdelös. Kanske utan vetskap hos många pedagoger har deras maktutövning här väldigt stor påverkan. Intressant jämförelse blir med operaföreställningen Othello av Shakespeare. Othello lider av svartsjuka och genom att Iago ger näring till denna genom olika metoder bryts Othello ner och till sist dödar han sin hustru Desdemona. På samma sätt kan skolan ge näring till dålig självkänsla, känsla av tvång och förnedring hos eleverna. Om vi försöker blicka in i framtiden och hur den ser ut kan vi vara på väg in i ett nytt samhälle, mediasamhället. I mediasamhället kommer helt nya saker att vara den rådande hegemonin, andra krav kommer ställas på individer, rangordning kan komma att ske enligt attentionsvärde istället för klass, pengar, arv. Mångkulturell med brett kontaktnät över jorden eller iaf färdighet i flera språk blir en attraktiv kunskap. Vi är redan på väg dit idag skulle jag vilja säga, 17 åriga tjejer ser sig som världsmedborgare. Ericsson (Bard) sa upp en mängd ingenjörer för att gruppen var för homogen. Runt om i samhället pratas om att en mångkulturell bas, språk är en tillgång på arbetsmarknaden. Inom Chalmers sjökaptensutbildningar där jag är verksam skissas i dagarna på ett internationellt utbyte av studenter. Kursens syfte är att öka just den kulturella och språkfärdiga kunskapen. Den kursen då bli valbar och troligen grädden på moset för duktiga studenter.

Facebook i undervisningen

Hej,

Måndag morgon och en kanonstart på veckan med ett skönt roddpass innan frukost.
Sitter och snickrar det sista på kurshemsidan för kurser som börjar denna vecka.
Lärplattformen vi har är Ping Pong och den fungerar bra måste jag säga. Översiktilig och utan för många avancerade funktioner att drukna i.
Kompletterar med Facebook sida i mina kurser för snabb enkel kommunikation med studenterna.

www.facebook.com/pages/Ecdis-kurs-p%C3%A5-Chalmers/217368128351085

Titta gärna på Facebook sidan och inspireras av möjligheten till kommunikation "whenever, Whereever"

Skola och makt

Söndag eftermiddag och skriver ihop en liten uppsats om skola & makt.
Olika maktperspektiv som finns inom skolan och påverkar olika individer inom skolan eller insitutionen som det rent objektiv skulle kunna jämföras med.
Rent objektivt stämmer skolan in på Zerubavels beskrivning av vad en totalitär institution är. Syftet i dessa totalitära institutioner är VÅRDA,FOSTRA och KONTROLLERA klienter.
Vidare kan man hos Foucalt finna att fängelse egentligen inte är så mycket annorlunda än en en hårdare skola med strängare regler.

Ganska skrämmande känns det när liknelserna är så många, frågan är hur detta påverkar personer inom skolan.
Elever och deras vilja till att tillgodogöra sig kunskap. Att tillgodogöra sig kunskap är något annat än att gå i skolan.
Personalen ( lönearbetare ) som skall vistas och verka i denna miljö. Samtidigt påverka elever och utöva pedagogisk makt. Makt har generellt dessutom ett intressant ansikte som beskrivs av Bourdieu när det kommer till skolan
"...lärardiskurs ska fungera krävs en relation mellan auktoriserad sändare och en mottagare som är redo att mottaga vad som sägs, beredd att tro att vad som sägs är värt att sägas"

Skall bli intressant att fylla på med mer om makt i skolan och vad det innebär för alla personer där!

KUL presentation

Gott med lunch efter en lyckad presentation.
Givande att presentera på engelska i ämnet undervisning .
Avslutades med en bra diskussion och till synes väldigt aktiva åhörare:)
Eftermiddag ägnas åt lyssnande i åhörareposotion.
Avslutad med middag ikväll, hoppas det bjuds på gott rött.

Chalmers konferens om lärande

Nu på Onsdag 10:e Januari är det dags för mitt bidrag till Chalmers lärande konferens.

Titeln är e-Formative assessment as a pedagogical tool.

Att använda formativ bedömning inom lärandeprocessen är intressant. Både ifrån lärarens och studentens sida kan det vara till en stor hjälp i lärandet.
Ifrån studentens perspektiv ligger "roligt, struktur, Krav, egen kontroll, självförtroende"
Ifrån lärarens perspektiv ligger " kontroll av lärandeprocess, motiverade studenter, extra insatser tidigt"

Kom och lyssna på Lindholmen Science Park på onsdag!